Tänk så kul det är med motiv som står stilla…   Nybörjare som man ju är när det gäller fotografering, både i erfarenhet och utrustning, så måste jag säga att det är extra roligt med orörliga motiv. Det låter ju egentligen jätteknas jag vet, för inget går väl upp mot att få se riktiga actionbilder!? Men just för att lära sig nya trix med kameran så tycker jag det är toppen - särskilt med blommor!

Här ovan syns en av årets sommarblommor på vår uteplats - lilla Stjärnöga.

Tro om vad den här lilla rosa söta lilla godsaken till blomma heter? Jag blev bara störtförälskad och köpte den på studs i lördags när jag och Fia besökte en blomsterträdgård. Jag såg aldrig nåt namn, när den hängde där lite för sig själv - och nästan kallade på mig. Å jag var så nöjd över mitt kap att jag snabbt ville ta den med därifrån - så att jag glömde fråga vad blomman hette…

Den som är frän på blommor är nu väldigt välkommen att lära mig namnet på min lilla rosa sötnos?

Det är HOT i Sundsvall! Igår hade vi 28 grader hela dagen och sol från klarblå himmel. Skönt för soldyrkare som mig, men mindre bra för hundarna…

Jag och Ganteus-Fia tog med oss hennes nyckläckta dotter Tilde och ett gäng hundar den korta promenaden ner till Kungsnäs ridstadion. Där vankades det årets största ryttartävling och vi bänkade oss direkt på första parkett. Med vi syftar jag på människofolket, hundarna parkerade vi i skuggan mellan ett par hästtrailers. Fendi trodde knappt sina ögon när hon mötte den första hästen på nära håll, men sen var de som vilka kollegor som helst. Hon hittade även en kompis igår som hon umgicks med nästan hela tiden, en tjej vid namn Daniella som jag tror ville och nästan försökte sno med sig Fendi hem…

Eftersom vädret bjuder på en lika fin dag idag igen - så vill jag inte sitta här vid tangentbordet och bli särskilt långrandig.

Ha en fin dag!

Jag har en så skön känsla i kroppen just nu. Jag och långnäsorna har varit i Östanå ikväll och haft en riktig myskväll. Vi har gått lite i skogen alla tre (fyra inklusive mig då såklart), Gucci och jag har tränat lite agility och avslutningsvis fick Knopp springa i lite tunnar - det absolut bästa han vet.  Eftersom jag hade alla tre lösa på planen efter vår träning så var lilla Fendi inte alls sen att hänga med gamle Knopp genom tunneln! Sitt livs allra första tunnelgenomgång!

Passet med G gick bra. Vi tar det fortsatt lugnt, men jag känner mig jättenöjd. Han känns balanserad och gjorde allt jag bad honom om. En sväng på slalom fick han också köra och det blev en fullträff. I våra mått mätt vill säga. Jag är ju förmodligen en av den alltmer sällsynta sorten som bara har vänsterslalom på min hund… Numera har ju nästan alla både höger- och vänsterslalom på sina hundar och det är ju en nödvändighet som banorna har utvecklats sista åren. Tro om jag fixar att lära Gucci det såhär “i efterhand”? 

Fina Fendi fortsätter att sköta sig som en drömvalp om dagarna nu när hon är prao på mitt jobb. Hon finner sig direkt till ro när vi kommer dit och förblir lugn och snäll tills det är dags att packa ihop för dagen. Men sen blir hon som förbytt…  Hon håller sig inte lugn i en sekund, hon lägger sig i överallt och skäller gärna högljutt när det inte går som hon vill. Hon har tagit toner som jag inte visste fanns… Å har jag nämnt att hon bits?

Ikväll har jag och hundarna varit till Kovland en sväng igen. Gucci fick köra lite enkel hinderträning med lite kontaktfältsträning och slalom. Mest för att checka av vad som sitter kvar sen sist vi var igång - för typ drygt 2 år sen. Det blev ett kort pass, men G min vän var ändå helt slut i kolan efteråt. Jag siktar på att åka och träna lite på onsdag igen. Enkla raksträckor och kort U-bana bara. Vi får i princip ta allt från början igen, men det känns ändå bra.

Nu när jag liksom bestämt att jag ska försöka ta mig tillbaka till agilityvärlden igen, så känner jag att jag saknar mina forna träningskompisar nåt enormt. Båda mina närmsta träningsvänner har jag ju liksom “förlorat”. En flyttade till Norge och en la liksom av med hunderiet helt. Så just nu känner jag mig lite lonely…

Nu tror jag nästan att det är dax för sängen…

Midsommarafton blev en lugn historia med god mat och en sväng ut till Bergafjärdens camping, där vi mötte många vi kände och kände igen. Långnäsorna var såklart med och Fendi fick prata med mååånga nya människor som ville hälsa, särskilt barn. Hon tyckte alla var trevliga så det blev en lyckad social träningsdag.

Jag mötte bl.a Lill, Rut och deras hundar Nicke och Harry där! Å det var inte igår.  Jag och hundarna fastnade en bra stund vid deras husbil och vi satt (såklart) och pratade hund och agility hela tiden. Jag blir så sugen att komma in i agilitygänget igen som förr…  Så jag har bestämt mig att åka upp till Kovland och var med på gemensamma träningen nu på onsdag. Jag längtar!

Idag åkte vi upp  till “Kovlands-banan” en sväng för att släppa hundarna en stund och låta Fendi få se agilityhinder för första gången i sitt liv. Förmodligen inte den sista…   Vi strosade omkring bland alla hinder och sen in i skogen en bra stund. Tänk så som allt upplevs som en upptäcksfärd för valpar. Jag har i alla fall en liten valp som sover sött just nu…

Nu väntar filmkväll med The Curious case of Benjamin Button!

En liten kort rapport från ett än så länge regnfritt Sundsvall. Hela ligan här hemma mår fint, inklusive lilla Fendis tass. Det lilla såret håller sig torrt och fint och än så länge har hon låtit bli att slicka på tassen.  Hon springer omkring som om det aldrig hänt, utan tassbandage och utan krage. Livet leker tycker Fendi!

NU är det MIDSOMMAR! Ha en trevlig dag!

Nog för att jag äntligen hittat en jättebra veterinär till mina hundar, så funkar det ju inte riktigt så att jag vill gå dit varje vecka med dom bara för det. Men så har det ju i princip varit de senaste par månaderna. Å inte bara med en hund… 

En vecka hann det gå innan det var dax för lilla Fendi också. Vår lilla flock har inte direkt flyt för dagen…  För nu har mitt lilla ♥ brutit en klo som “Farbror Veterinären” fick hjälpa till att ta bort idag. Jag har ingen aning när hon lyckades bryta den, eller för den delen hur hon gjorde det. Rätt vad det var satt hon bara intill vårt köksbord och jag såg att det blödde lite från tassen. Man ska väl egentligen inte bli förvånad över denna idrottsskada, för hon är mer vild än tam när hon sätter igång med sina race. Och hon är ju som sagt på ALLT med sin mun och sina små ben. Jag hoppas dock att läkningen får gå fort för henne så det inte behöver gå alltför många dagar innan hon får springa fritt igen utan obehag. Just nu är hon stelbent med “stort” tassbandage och tratt på huvudet. Inte alls jättekul enligt Fendi själv…  Min söta pyttelilla lilla långnäsa.

Idag har Fendi bott hos oss i en vecka och hon har redan lagt sin prägel på vårt hem. Vi märkte snabbt att hon är en bestämd liten tjej med starka åsikter. ALLA skor SKA ligga framme runt vardagsrumsbordet, likaså alla strumpor. Lägg till skohorn, tuggben, nallar och mattor - för att bara nämna några - ska allesammans ligga mitt i lägenhetens centrum, dvs runt vardagsrumsbordet.

Hon har också utsett hemmets stora fiende. Toalettborsten. Varje gång hon ser den sätter hon igång och morrar, skäller och går till attack. Toalettborsten - den dumma vita, fula saken bredvid toaletten som alltid reser ragg. Undrar vem som vinner denna kamp? Fortsättning följer…

Hon fortsätter vara en drömvalp vad gäller sina egna toalettbesök, och det tackar vi för! Annars är hon vild, galen och älskar att leka med ALLT. Även saker man inte får leka med och bita i såsom elkablar, mina fötter, toalettborsten m.m.  Hon är nyfiken på allt och stormar fram överallt och ingenstans, gärna upp- och nerför trappor och sånt som hon inte får än enligt mig. Gissa om jag blir poppis när jag hindrar henne… 

Efter sån intensitet under dagtid, sover hon sen som en söt prinsessa hela nätterna igenom… så matte får göra likaså…