Högtryck efter sheltievalpar?

Mindy och Fendi, dotter till vänster. 🙂

Även fast jag bara haft en enda kull, men en endaste levande valp – som jag dessutom behöll själv, så är det lite roligt att folk hör av sig titt som tätt och är nyfiken just på mina tikar – och NÄR jag ska ta nästa kull. Om jag det visste. 🙂

Senaste par veckorna har jag fått flera mail, ett par telefonsamtal och sms, samt förfrågning via Facebook med intresseförfrågningar. Undrar om det är ”sheltievalpsbrist” just nu tro? Jag följer en del grupper i sociala medier och läser ganska ofta inlägg om människor som letar valp. Och särskilt de som tänkt köpa en sheltie för första gången, och har alla önskemål uppradade om meriter, kön, utseende och mentala egenskaper…

Avel är ingen exakt vetenskap, och valpar/hundar är inga förprogrammerade maskiner. Det kan dyka upp både det ena och det andra i en kull, med stora skillnader vad gäller t.ex. storlek och personlighet – även om man hållit tumme och planerat för fem små blivande utställningschampions. 😉 Det är något som är svårt att förklara för de som är ny i sheltierasen tycker jag. Det är inte som att själv få välja en schäfervalp ur en kull på 10 valpar. Man har liksom TUR om man får köpa en sheltievalp, eller hur? Så var det för mig, och jag har haft tur som skapat bra kontakter inom rasen innan det var dags för nästa valpköp.

Något jag alltid gärna tar mig tid är att prata om just de mentala ”meriterna”, som många efterfrågar och t.o.m. har som krav. Föräldrarna ska nämligen vara  meriterade i lydnad och/eller agility så man vet att det trillar ut bra blivande träningskompisar i valplådan. Hm… för att ta ett exempel. De bästa träningsshelties, om man nu får kalla det så en stund, som jag nånsin haft är Gucci och Mindy. Men Mindy har jag inte haft tid och/eller motivationen att tävla med, än åtminstone – så hon är vid snart 3 års ålder helt omeriterad på den fronten. Det betyder inte att hon inte har de bästa egenskaperna för träning. Hon är den första tik jag har som älskar lekbelöning i form av dragkamp med leksak, bollar och karameller lika mycket, och batteriet tar liksom aldrig slut. Hon är som en mini-bordercollie att träna. Fendi och Penny får man knappt att röra sig ur fläcken utan ett helt köttbullspaket, haha! Ändå är t.ex. Fendi den mest meriterade av mina tikar inom såna grenar, även fast hon helt klart är den mest svårtränade hund jag haft genom alla mina år som hundägare. (sen -1997)

Enligt mig är lydnads-, agility- och andra såna tävlingsmeriter MINA meriter, TILLSAMMANS med mina hundar såklart. 🙂

Jag har helt klart en förhoppning om att kunna para nån av mina tikar på nästa löp, dvs. mest troligt till sommaren/sensommaren. Men jag vet att jag sa så inför 2016 också, och det fungerade helt enkelt inte då. Jag vill inte bara ta en kull, bara för att ta en kull. Jag vill göra det absolut bästa jag kan för tiken, och valparna. Vara närvarande och ha tid för det. Jag håller tumme lika mycket som ni som väntar på valp…

Facebook Comments

Startklara, på papper i alla fall

Min egen tävlingsknopp, mästerligt flätad av Ida. 🙂 Det är ett delmål för årets tävlingssäsong, att lära mig göra den på mig själv. Hjälp…

I Tävlingsdatabasen fylls det nu på med årets tävlingar, i alla möjliga olika grenar. För att få starta gäller det att ha godkänd och betald licens både för häst och ryttare, så det är nu förberett så det är klart att anmäla. 🙂 Ryttarlicensen är höjd till 790 kr per år, jämfört med fjolårets 750. Men jag löser endagslicenser eftersom det ändå inte blir dyrare än att lösa hela årslicensen direkt. Den omvandlas automatiskt om jag startar fler än fem gånger i år, och det hoppas jag ju såklart vi ska göra!

Grizzlys årslicens kostar 300 kr, precis som ifjol. Sen är det ”bara” anmälningsavgifterna till respektive tävling, för att ens komma till start. Hundralapparna flaxar iväg… 😉 Men som det mesta handlar det om att prioritera. För mig är aktiviteter med mina djur min vardags- och helglyx. T.ex. uteluncher, som många faktiskt äter varje dag de jobbar – unnar jag mig kanske en handfull gånger per år. 🙂

Igår fick jag chans att återgälda hjälpen av Elin, då hon blev tvungen att jobba, genom att ta hand om hennes Nala. Det är lite skillnad på att mocka åt ett äldre sto, jämfört åt en ung valack – det kan jag lova! Grizzly har liksom inte jobbat upp samma ”toalettvett” ännu, om man säger så. 😉

Facebook Comments

Vad äre för fel…

Den här bilden med meddelandetexten ”Han mår gott Grizzlan”,  fick jag av Elin i tisdags kväll när hon var snäll och mockade och fixade för mig. TACK! ♥

När Elin t.o.m. kryddar lite extra TLC med spikmatta medan hon mockade, då vet man att han är i goda händer. Bästa stallkompisarna!

Tre dagar med betonghjälm, varav den värsta dag två. Jag har inte tagit mig ur sängen pga. sån kraftig huvudvärk/migrän så jag har fått hjälp med både rastning av hundarna samt hjälp med Grizzly. Tusen tack ni som hjälpt till. ♥

Så allmänt krasslig så här pass länge kan jag inte minnas att jag varit tidigare. Med både influensa i omgångar, tjurig hosta som fortfarande inte är över, och nu senaste dagarnas migränanfall. Vad äre för fel? Som pricken över i kan jag inte kan sova om nätterna. Hjärtklappning av stress av att jag inte kan somna när jag ser klockan tickar på.

Kan det vara ljuset kroppen ”skriker” efter?

Det här verkar bli nån form av vintervila för Grizzly. Lugna veckor pga. att jag helt enkelt inte är i form. Tre vilodagar på rak igen, precis som förra veckan. Men jag hoppas orka röra på honom ikväll på lina, och rida till helgen. Det här är väl det enda minuset med att ha djur som hobby. Man kan inte bara ställa undan dom i garderoben som man gör med golfklubborna eller tennisskorna. När jag inte kan ”göra allt” för mina djur så får jag dåligt samvete, även om jag vet att det inte går nån nöd på dom med ett par extra vilodagar eller nån annans omvårdnad. Det är nog bara en dum fix idé från min sida, men känslan finns där likväl…

Facebook Comments

Dementi!

Efter en andra utsaga av rymmar-händelsen i lördags får jag dementera historien i föregående inlägg, haha! Tydligen var det INTE ALLS så det hade gått till, så jag vettetusan vad Gunnel egentligen (trodde) hon såg? Men nog om det.

Stallägarna har i alla fall fått reparera trådar åt höger och vänster, så mest troligt har Grizzly forcerat sig igenom till Cazall, av nån anledning – vilken förblir en gåta. 😉

 

Facebook Comments

När Cazall får oväntat besök…

En bild som visar hur trådarna ser ut, och gången mellan hagarna – in mot grannen, Cazall.

Trots att det var jag och Ida som hade stalljouren, den dagen då man tycker man har koll på hela stallet och vad som händer – så lyckades min Fläck förvåna mig, återigen…

Ett meddelande dök upp vid 14-tiden som löd: ”Jaha, jag hörde att Grizzly varit på rymmen idag!”, varpå min reaktion blev ”VA?! NÄE?! HAR HAN?!”. Jag hade ju som sagt då nyligen varit där och lunchfodrat, och då stod han minsann snällt i sin hage.

Men jodå, mycket riktigt. Igår fick jag en utförlig rapport av Gunnel, en av hästägarna i stallet, som hade sett det hela på frontparkett. När hon var på väg ner mot hagarna ser hon hur G leker med granstammen som ligger kvar i hans hage sen i julas. Han fick upp den mot tråden vid ingången på nåt vis, varpå tråden gick sönder vid en sektion mellan hagstolparna. Det är ju dubbla trådar mellan hagarna, så Grizzly tog sig mao inte ut helt lös, utan till den mellanliggande gången – mot hag-grannen Cazall. En stund hade de stått och ”munhuggits” och busat över tråden, men sen när Gunnel närmade sig hagarna satte Grizzlan av i full fart längs gången, och där finns INGEN plats att vända. Gunnel befarade det värsta, men hoppades innerst inne att G skulle vara klok nog att backa tillbaka…  Den enda tänkbara vägen och sättet därifrån utan att förstöra båda hagarna. Men inte då… inte ”kloka” Grizzly. 😉 Han stod där, mitt i gången, helt stilla, och hade väl på nåt vis uppmärksammat att han satt i en rävsax. Fråga mig inte hur, men POFF under dojorna, och Grizzly hoppade, från stillastående, över båda trådarna in till Cazalls hage – utan att ens nudda tråden! Snacka om ”när man får oväntat besök-upplevelse”- för Cazall!

Allt gick trots allt drama ändå bra, inga skador på hästar och bara en kort trådsektion vid ingången att laga på Grizzlys hage – så det var så snabbt fixat att jag inte ens märkte det när jag kom till stallet där vid lunch.

”Vilken hopphäst du har, Elaine” sa Gunnel till mig igår, haha. 😉 Hm… en akrobat må jag säga att han är i alla fall. Min lilla busiga Fläck. ♥

Facebook Comments

Tjurig förkylning

Jourlunch = Pizza

Igår tog vi dock med oss pizzan och åt den som snacks medan vi tittade på hoppträning. Mysigt!

Jourdagen gick bra igår. Något kallt om fingrarna innan man fick upp värmen, men överlag gick allt smidigt. Men man blir ändå trött, och särskilt nu känner jag när jag sover så dåligt pga. min tjuriga hosta. Tycker nästan hostan bara blir värre och värre. Jag ger det ett par dagar till, sen får jag kanske överväga att besöka VC för att se om jag kan få nåt som hjälp på tillfriskningstraven. Förkylningen har ju i stort sett hållit i sig sen långt före jul. :/

Idag har jag börjat dagen med huvudvärkstablett till frukost efter en natt av hostande igen. Jag känner mig som en zombie. Snart ska jag åka till stallet och rida Grizzly på berget och fixa alla stallsysslor. Kanske har vi tur att solen tittar fram på vår runda.

Sen hinner jag bara hem och snabbduscha innan det är dags att åka till klubbens tävlingsträff. Det verkar bli stor uppslutning och det blir mitt första deltagande i sån här tävlingsryttarträff, så det ska bli lite skoj faktiskt. 🙂

Facebook Comments

Så j**** ARG!

 

Det händer varje dag, ibland flera gånger om dagen. Man scrollar lite slött på Facebook, i hopp om att bara underhållas och se vad vänner och bekanta har för sig. Men, det känns som att Facebook på senaste tiden bara blivit ett ställe att dela så mycket elände. Folk och djur som far illa. Svälter. Plågas. Torteras. Dör. Och det är alltid den hemskaste varelsen av dom alla som är skyldig, människan. 🙁

Bara idag har jag ”tvingats” se en tjur under tjurfäktning som förblödde och föll ihop, läst en nyhet om att en hund kastats ut från 4:e våningen i Stockholm och avlidit av sina skador, fått hjärtslitande rapporter om hur djuren som används till alla tjusiga vinterjackors prydnad hanteras och lever, och sist men inte minst… sett en liten hundvalp som en uppskattningsvis 1,5-åring sprang och höll i ena bakbenet, som en mjukisleksak, och kastade ner den i ett klinkergolv, gång på gång på gång – tills man ser att valpen är döende av smällarna. Barnet och mamman skrattar hjärtligt under hela klippet. Vilken förälder låter ett litet barn leka med ett levande djur på det där viset?! 🙁

VAD ÄR DET FÖR J***** FEL PÅ EN DEL MÄNNISKOR?!?!!

Varje gång jag råkar se nåt dylikt önskar jag att jag vore på plats. Att jag haft möjlighet att kunna ingripa. Men… jag skulle helt ärligt inte kunna säga vad jag skulle ta mig till, troligen i affekt göra nåt som jag själv skulle bli fängslad för resten av mitt liv.

Jag blir bara så ledsen. Så arg. Så uppgiven över vilken ondska och empatilöshet en del människor har i sig. Vad ska man göra?

 

 

Facebook Comments

Äntligen fredag och dags för stalljour

Imorrn är det jag och Ida som delar joursysslorna hela dagen. Vi har ju egentligen bara en jourdag per 6-veckorsperiod vardera, men vi hjälps istället åt båda våra dagar – dels för att hästarna ska komma ut snabbare på morgonen och dels för att allt blir så mycket roligare när man är två. 🙂

Bilden är sen vår Clinton-helg i Eugene, Oregon. 19-taggaren och 40-taggaren on tour!

Äntligen fredag. Nu är det bara timmar kvar att pusha sig igenom. Hostan håller i sig och jag vill helst bara sova, därför har Grizzly en lugn vecka den här veckan med ytterligare en vilodag igår, och kaanske idag också. Jag får se hur mitt eget batteri känns ikväll. En lite lugnare vecka gör honom inte ont efter att ha gått lite hårdare förra veckan. Det är ju inte direkt så att vi elitsatsar… 😉

Imorgon är det dags för stalljour igen, och i stort sett varenda minut är uppbokad;

06.00 Dags att kliva upp och rasta och fodra hundar.

06.45 Till stallet…

07-08.30  Fodring, täckning och utsläpp av alla hästar, samt jourstädning av stallet.

08.30-10 Mockning av Grizzlys box samt smörjning av utrustning.

Ca 10-11 Hem en sväng och äta frunch.

Ca 11.30 Tillbaka till stallet och luncha hästarna.

12.00 – ? Till klubben för att kolla på hoppträningar för Leif Hall.

16.30 – 17.30 E.m.-fodring och ta in alla hästarna.

17.30 – 19.00 Ridning och pyssel med Grizzlan.

Ca 19.30-20.00 Kvällsfodra hästarna och stänga stallet för kvällen.

20.30  Tacomiddag och sen sega ner i soffan…

Häremellan ska även hundarna, såklart, hinnas med på bra sätt. Allt får anpassas efter dom också, som alltid. 🙂

Facebook Comments

Åren går!

Fendi (Lundecock’s Be Bop A Lula) och Penny (Yosemite’s Scarlet Pepper Berry), mina ”gammtöser” som blir 8 resp. 7 år lite senare i vår.

De var ju nyss valpar?! Åren går, det är tydligt det.

Bilderna här ovan är tagna förra veckan i nysnön. Tycker båda ser unga och fräscha ut än så länge i alla fall, endast liiite begynnande grånos, men inte mycket alls. För mig är det bara välkommet, för gamla hundar är bland det finaste jag vet. ♥

Facebook Comments

Torsdag

Den här veckan har blivit en bit-ihop-vecka, verkligen. Den började bra, men nu går det tungt. Grizzly fick vila igår, och så även jag när jag kom hem från stallet. Jag gjorde inte många knop alls, utan gick och la mig ganska tidigt istället. Av stallkompisarna, som det var tänkt att jag skulle rida ut med, fick jag bara bekräftat att det var rätt beslut att stå över ridning igår. Det blåste halvstorm och snöade blötsnö på tvären, vilket gav smått tossiga hästar.

Ikväll ska jag longera Grizzly i paddocken blandat med DUH-övningar. De sideways-övningar jag gjort från marken med G har verkligen gett resultat även uppsuttet, och sånt är kul! Jag hoppas det blir läge framöver att få vår markträning filmad i snuttar, så får ni se själva, ni som vill. 🙂 Kul för mig att ha kvar också såklart, i mitt online-arkiv.

Igår damp det ner nya magazinet från Downunder horsemanship i min brevlåda, och det fick bli min kvällsläsning i sängen. Man blir alltid lite extra boostad med lite nytt material från Clinton, och hans filmer som han lägger upp på YouTube och Facebook. Önskar att jag kunde åka och se honom live igen. Kanske, en vacker dag…

Facebook Comments