God morgon!

139En ovisad bild från tävlingen för ett par veckor sedan. Jag längtar till vår nästa! 🙂

Halva arbetsveckan har snart gått, och jag tycker allt bara känns konstigt när jag inte får planera och utföra Grizzlans träning som jag brukar. En vecka nu sen jag red honom och jag liksom saknar honom fastän jag träffar honom varje dag. Konstigt va?

Jag tror ändå att jag törs påstå att jag har glada nyheter. Igår kväll fick jag återigen hjälp att springa med honom på rakt spår för att se hur han ser ut för dagen, och sen fick han trava ca 2 varv i lugn trav på volt – endast höger varv dock denna gång eftersom det är i det varvet hältan syns tydligast. Jag som är van att se G varje dag, och vet hur han rör sig när allt är bra ser att han fortfarande är halt, även i skritt vissa steg. Men det är ändå STOR skillnad, till det bättre, motför hur det var så sent som i fredags! 😀

Igår ringde jag ytterligare en veterinär för att rådgöra om Grizzly. Han stod precis upptagen med en häst när jag ringde, så han bad att jag skulle skicka ett sms och få ringa upp senare, men jag har fortfarande inte hört av honom. De har fullt upp nu, traktens veterinärer!

Hur som helst så känns läget mer positivt nu, och jag vet att jag kommer ta det oerhört försiktigt sen med igångsättning. När tillräcklig tid har gått ska jag ta ut ”min ET-Lisa” så hon får känna igenom honom och ge honom en välförtjänt massage. Hon känner direkt om det är vad jag tror denna gång, nån slags mjukdelsskada.

Ikväll skulle G och jag ha varit med på en Pay and Ride, men som vi såklart missar. Tyvärr. Jag läste att deltagarna skulle få rida valfritt program, sen prata med domaren och få feedback, och sen rida om valda delar igen. SÅ BRA det hade varit för oss! 🙂

 

Facebook Comments

Duk och dynor

image

Jag längtar så efter riktig uteplats, men det är inte bara att få till. Så som jag önskar det är ju mycket för hundarnas skull, så dörren kan stå på glänt hos mig när det är fina dagar – och hundarna kan gå in och ut som de vill på uteplatsen, lägga sig på gräsplätten och ha det mysigt. 🙂 Även matten såklart längtar efter att både kunna sitta och ta morgonkaffet och lunchen ute, där solen ligger kvar till cirkus 14-tiden. Ett steg i rätt riktning är att jag igår fyndade en lightvariant av stolsdynor för halva priset, och även en liten söt vaxduk för att gömma bordet lite.

Bordet och stolarna ser för dagen anskrämliga ut, men det lär bli nästa försommarprojekt att måla dem. Vita, såklart, vill jag ha dem… Otippat va? 🙂

Facebook Comments

Fler hästar i familjen

image imageIgår fick jag chans att följa med min pappa för att kika på två avelsston som han nyligen köpt in. Härligt med fler hästar i familjen! 😉

Pappa har varit aktiv inom trav i hela sitt liv, men haft ett litet uppehåll vad gäller hästägande på några år. Ja om man bortser från miniatyrhästarna de har såklart, de är ju hästar också. 🙂

Båda de här tjejerna går i väntans tider, så i mars/april blir det spännande att se vad som tittar ut!

Facebook Comments

Simskola

020Ida, som annars brukar vara väldigt populär hos mina sheltietöser, var inte så poppis efter en ”påtvingad” simtur i lördags, haha. 😉

Penny brukar dock bli bästis igen direkt man bjuder på nåt ätbart.

032Gammal är äldst. Fendi hade bästa simtekniken för dagen, ja om man bortser från Panda.

057Panda simmar gärna och mycket, och helst efter boll eller pinne i vattnet. 🙂

064Sen möts hon upp av röda trippeln när hon går i land. 😉

079Mindy fick simma också, med fin teknik precis som sin mamma.

085

Här vet jag dock inte hur hon tänkte riktigt… 😉 Stranden var ca 1,5 meter bort, ändå valde hon att försöka ta sig upp på bryggan till mig, haha!

Ida fick ge en hjälpande hand. ♥

Det är jag själv som får ta på mig att jag fått badkrukor till hundar… (som vanligt bortser vi från Panda) När jag badar, badar även mina hundar. Tro om det blir nåt dopp för mig i år…?

Facebook Comments

Liten lägesrapport från sjukhagen

229

Som ni förstår är det strikt vila ett tag framöver för Grizzlan, och vi har vår tid på kliniken bokad den 8:e augusti. Semestertider och skadade hästar är med facit i hand dålig tajming, men som de sa på kliniken när jag ringde – så länge han inte har temp, äter med god aptit och verkar vid gott humör så är det bara att hålla honom i stillhet så gott det går. Och det är just det jag försöker göra. G är som vanligt glad och låter inget påverka hans goda humör och det får han en guldstjärna till för. ♥  Visst är han lite uttråkad i sin lilla hage, men han sköter sig snällt ändå.

Igår hade Ida och jag stalljouren, så vid 20.30-tiden när vi skulle ta in hästarna bad jag Ida springa med honom igen för att se om hältan var oförändrad eller om man kunde se nån liten bättring. Och faktiskt, det såg bättre ut! 😀 SÅ glad över det! Fortfarande är han tydligt halt alltså, men det är ändå stor skillnad motför torsdagen och fredagen. Nickningarna var inte alls lika tydliga och allt såg liksom friare ut.

Jag ska avvakta såhär några dagar till, och sen ringer jag och rådgör med kliniken om jag bör komma in eller om jag kan försöka hantera allt själv med fortsatt vila och senare med försiktig igångsättning, när hältan är och varit borta helt en period. Det jäkliga är ju att man inte vet om det är just i muskel eller led det sitter – eller kanske t.om. en spricka? Så veterinärerna på kliniken får sedan avgöra huruvida vi måste in för ultraljud och/eller röntgen om två veckor.

Jag är lur på att det är muskulär skada, kanske efter en spark eller fläkning i hagen, men återigen -bara min gissning. Varje kväll smörjer jag in honom med Arnikaliniment över bogleden, armbågsleden och försiktigt bara över muskulaturen runt hela bogen. Är det en blödning vill jag ju inte massera än, så därför är jag så försiktig det bara går. Vi spekulerade ett tag i om det eventuellt var nån låsning i bogen, så jag har blivit tipsad om att göra backa-övningar, vilket jag gjort – men ingen märkbar skillnad av det, sådär omgående som en del upplevt. Jag har också tagit båda hans framben och ”stretchat”, alltså inte alls med nån som helst belastning utan bara för att se om han avslappnat kan sträcka fram sitt ben – och det gör han. Han såg t.o.m. ut att uppskatta proceduren.

Så, håll tumme på fortsatt bättring. Själv känner jag mig något lugnare efter gårdagens ”framgång”. Min pansarhäst. ♥

TACK alla som hört av sig med tips och omtanke!

Facebook Comments

Orolig…

imageGrizzly i sin sjukhage. Glad för stunden när han har fått mat. ♥

Min hjärna går på högvarv och jag har inte kunnat sova riktigt på två nätter nu. Att vara en hönsmamma verkar inte vara särskilt bra för hälsan…

Igår tog jag ut min hovslagare lät henne känna och kolla igenom hovarna, för jag hade hoppats på en eventuell hovböld eller sömtryck eller liknande, men vi hittade varken ökad ömhet eller nån förhöjd puls. Jag tog sedan ut honom och visade honom i skritt och trav på både på rakt spår och på volt, och läget var oförändrat mot torsdagen. Lika kraftig hälta. Fortfarande ingen temp, inga svullnader eller annat som visar på vad som är fel.

Jag ringde då direkt till hästkliniken i hopp om att få en så omedelbar tid som möjligt, men vi fick inte en tid förrän 8 augusti! Jag har också kontaktat min ”vanliga veterinär”, men det var semestertider även där. På måndag ska jag kontakta en annan klinik här i närheten i hopp om att få tid för en koll. Jag klarar inte av ovissheten om VAD som är felet på Grizzly. Jag får för mig att hältan sitter högt upp i höger framben, kanske armbåge eller bogleden? Men allt är gissningar och min hjärna går på högvarv innan jag får svar.

Över helgen kan jag bara låta tiden gå och försöka hålla G som bekväm som möjligt. Synd då med denna galna värme när han måste stå i en liten sjukhage, stackarn. Men vad ska man göra?!  🙁

Ska åka dit nu första svängen för idag och titta till honom, min ögonsten. ♥

Facebook Comments

Om ändå de kunde prata…

imageDin lilla drulle. ♥ Nu blir det mer ofrivillig vila… Håll gärna en tumme för snabb bättring!

Glad i hågen av sommarväder, nyfångade Pokémons och en väntande kväll i paddocken med Grizzlan, körde jag mot stallet igår kväll. Som vanligt mockade jag och fixade allt först, för att sen gå och hämta G i sommarhagen. Alltid när jag direkt kommer fram till honom, slänger jag ett snabbt öga över honom för att se att inget ser knas ut, att alla skor ser ut att vara på plats och inga gapande sår har dykt upp etc. Allt såg fint ut och jag var nästan lite extra glad eftersom G verkligen skyndade mot mig när jag kom för att hämta honom och gnäggade välkomnande. ♥

Jag tog in honom på stallgången och gjorde i ordning honom, satte på boots runt om samt benskydd fram för säkerhets skull -eftersom jag skulle köra lite blandad longering och DUH-övningar i paddocken. So far, so good.

När vi sen skulle gå ut verkade G liksom lite ovanligt loj och ovillig att gå på som han brukar, men jag tänkte att han nog bara var påverkad av värmen. Annars är han så nyfiket och glatt villig att hänga med på vad jag än hittar på. Väl inne på ridbanan lät jag honom gå ut i vänster varv på linan, och som vanligt studerade jag hur han rörde sig noggrant. Återigen reagerade jag lite på att han inte gick på i den takt och med den friska skritt han brukar ha, men såg inget direkt orent så jag lät honom gå så en stund. Sen bytte jag varv, fortfarande bara i skritt, och såg direkt att nåt inte såg bra ut i höger varv. För att bekräfta mina farhågor smackade jag lite så Grizzlan kom fram i trav, och javisst – Grizzly var rejält halt, på vad jag tror är höger framben. Han sprang så sjukt dåligt att det lika gärna kan vara nåt annat ben, traven hängde inte ens ihop kändes det som, men rejält nickandes i traven och det såg ut att vara HF som var boven. Gissningsvis 2-3 grader! Men jag törs ju inte vara 100 på det. Gaah! OM DE ÄNDÅ KUNDE PRATA! 🙁

Självklart avbröt jag longeringen omedelbart och tog in honom. Återigen gick jag igenom honom från topp till tå, men hittade inga sår eller svullnader eller märkbar skillnad i värme eller så. Inte nånstans. Tankarna går till möjlig hovböld/sömstick/sömtryck efter måndagens skoning? Eller en rejäl smäll i hagen som inte lämnade efter sig nåt sår eller svullnad? (än) Eller har han sträckt sig eller fläkt sig? Gått omkull? Frågorna är många och jag kunde inte sova inatt.

Som tur är fick jag en rapport direkt nu på morgonen att G gick på bra sätt ut i sin egen hage imorse, alltså att om man inte visste om hältan skulle man inte tänka på det. Jag har tagit halvdag semester idag och åker såklart direkt till stallet när jag slutar. Då när jag har kollat hur han ser ut och rör sig igen ska jag ta beslut om jag törs avvakta över helgen, eller direkt ringa kliniken och höra om de har en tid.

Livet med djur alltså. Om de ändå kunde prata…

Facebook Comments

En månad kvar!

5055-LClinton och hans häst, Mindy!

(Bild lånad från Downunderhorsemanship.com)

USA-resan närmar sig med stormsteg. Om en månad åker vi och vår första helg spenderar vi i Eugene, Oregon, på Clintons clinic och insuper hela horsemanship-andan till fullo. LÄNGTAR! 😀

Bloggandet just nu går lite på sparlåga, som ni märker. Jag vet att många har semester och därför säkert håller sig långt ifrån sina datorer – det märks också på antal besökare på min sida… och därav minskar min motivation att blogga lite också. 😉 Men ni gör helt rätt. Ut och fånga sommaren! 🙂

Förresten, jag hade tänkt hålla den här sidan uppdaterad dagligen under USA-vistelsen – om nån är intresserad av att läsa och se mer av våra äventyr än bara de ”hästiga”? Hur som helst så är det roligt att ha kvar som bild-dagbok för mig själv. Och jag vet ju att mamma och S-G läser, och den publiken räcker gott för mig. Haha! 😀

 

Facebook Comments

VARMT!

imageRidskolan var helt tom på hästar och folk. Märklig känsla! 🙂

Vindstilla och full power på solen igår = VARMT! Jag klagar dock inte, älskar värmen – men det blir lite klurigare att ha med sig hundarna. Helt klart.

Det kändes helt fantastiskt att få sitta upp på Grizzlan igen igårkväll. En vecka har känts som en liten evighet. 🙂 Det blev en mysig uteritt i skogen med Emilie på Nala och 7000 broms och mygg.

När det senare var dags för hundarnas promenad hade solen börjat gå ner för dagen, så hundarna hade betydligt behagligare temperatur att vandra i. Vi avslutade vår kväll med ett par avsnitt av en serie på Netflix, och hundarna lyxade till det med var sitt litet baconben. Det är viktigt att sätta guldbacon-kant på vardagen ibland! 😉

Facebook Comments