Mer på töm, på lina och höstens aktiviteter

Senaste veckan har inneburit skitväder och lera. Hösten är verkligen tudelad för mig, den är ju egentligen SÅ fin med alla färgsprakande löv och krispiga känsla, men samtidigt så mörk, rå och…geggig.

Jag har inte hunnit med mig alls senaste veckan och fått avstå egen ridning nästan helt. Grizzly har rört på sig några dagar ändå med medryttaren, vilket är skönt såna här gånger när man inte räcker till. Wilton har fått prioriterad tid av den tid jag faktiskt haft ”till övers” i stallet – just eftersom det inte är så många veckors höst kvar och jag vill ha hunnit göra vissa saker med honom för att känna mig nöjd med ”var vi är” för dagen. 🙂

Det vi sysslar med nu i höst är:

  • Introducering till tömkörning (just nu som promenad på töm, början med start/stopp och så smått lite styrning)
  • Introducering till longering (första försöket igår kväll under utflykt till Alnö ridklubb)
  • Löshopping (i Timrå ridklubbs regi, en gång i månaden)
  • Fortsatt invänjning av utrustning
  • Häng och så småningom uppsittning (jag har ingen brådis med att han ska vara riden i alla gångarter i höst, men vill att han ska ha haft ryttare på ryggen i alla fall)
  • Utflykter med transporten (lastning har hittills gått som en dröm och han har hittills bara åkt med sällskap, men med mer rutin är målet att jag ska kunna lasta honom helt själv genom att sända på honom så som jag gör med Grizzly)

Snart har vi förändringar på gång igen, men jag berättar mer om det när allt är helt klart…

Långhelg i Stockholm, Wilton på töm och anmälningar

Debut på töm runt rundbanan ♥

De här senaste veckorna har varit en kamp mot klockan för att få kalendern att gå ihop. Det ser inte ut som oktober blir lugnare, men sen mot tråknovember ska jag försöka att INTE BOKA IN NÅGOT på länge… 🙂

Även om det är körigt så är det ju såklart en hel del skoj i det. I helgen har vi bland annat hunnit med auktionsdagar i Stockholm, bröllopsgästande och umgänge med Arwins små kusiner och deras föräldrar. ♥

Cala-åringarna verkar ha fått fina hem hos kunniga proffstränare i alla fall och vi önskar dem nu lycka till i livet och säger grattis till de nya ägarna till jättefina hästar. ♥

På hemmafronten blev det för mig med andra ord några dagars frånvaro från mina egna hästar, men denna vecka har jag hunnit klämma in ett pass på rundbanan med Grizzlan igår och idag fick Wilton gå en kort stund på rundbanan i töm. För honom var det såklart mest som en vanlig promenad med utrustning, den här gången med Melina bredvid och ”mamma” på släp där bakom! 😉 Allt de får vara med om som unga tycker jag är bra. Konstiga linor som dinglar på mage/rumpa och övning av start/stopp med rösten. Duktig Wilton!

Nu är jag i valet och kvalet hur jag ska göra med anmälningsknappen i TDB… Vilka klasser, vilka dagar, vilka tävlingsplatser osv. Hjälp…

Wilton är anmäld till höstens första löshoppning också förresten. OJ så skoj. 🙂

Höstrusk

Klipp klipp

Det räcker med något dygns ruskväder så känns det som att det varit ihållande i flera veckor. Haha, jag vet att jag inte är gjord av socker men det jag är gjord av har liknande egenskaper. 😉

Hästarna ser sådär förtjusta ut i vädret också kan jag lova, särskilt när det stormar och blåser. Man är smått nyfiken hur de tänker, egentligen, såna gånger. De har ju faktiskt en ligghall att gå in i, men de väljer ofta att stå ute.

Wilton har som ni ser på bilden påbörjat sin process med klippning av hans väldiga man. Jag säger process för det är alltid nån tåt som trollas fram de närmsta dagarna såhär efter klippning – och jag vill inte råka klippa för kort från start. 🙂 Jag önskar att W hade liknande svall i pannluggen också men än så länge är den mer blygsam.

Efter hoppträningen i lördags har Grizzlan fått sig en lugn uteritt i skgoen och därefter ett joggpass på ridbanan. Note to self är att leta fram min pannlampa nu!

Jag fortsätter att försöka ”slänga ut nät” om ridsällskap… Jag trivs ju bäst med sällskap så är det någon som rider ut kvällstid om vardagar alt. när som helst under helger, i krokarna runt centrala ön, och kan tänka sig göra sällskap så hojta gärna till! ♥

Hoppträning och covid?

Jag och min hoppköttbulle har varit på hoppträning ♥

Jag åkte dit rejält på ”nånting”, kanske covid? Vi hade inga hemtester hemma och eftersom vi i hela familjen varit sjuka så åkte ingen av oss och köpte något test heller. Men den här förkylningen har varit annorlunda med hemsk hosta, hoppande feber och NOLL energi.

Senaste dagarna har jag börjat må bättre men har inte kunnat rida på ca 1,5 vecka. Jag tog ett lättare pass på rundbanan i fredags för att känna efter, eftersom jag var anmäld till hoppträning igår, lördag. Det gick över förväntan att rida eftersom man i hoppträningar får lite paus mellan varje ekipage. 🙂 Grizzlan har ändå ridits några dagar i veckan av medryttaren, TACK J!

Jag kände mig galet ringrostig, men vi hoppade som tur är bara bebishinder som knappt går att kalla hinder. Jag längtar dock redan till nästa gång och hoppas ta mig i kragen och rida bättre då. 🙂 Kul hade vi i alla fall, både Grizzlan och jag. Han älskar verkligen att hoppa. ♥

Förresten, gissa vem som var med på träningen igår? Ida! 😀 Vill ni kan ni kika lite på hur det såg ut när vi träffades igen efter ”en hel sommar” ifrån varandra. 😉 Ida påminde mig om att använda min säkerhetsväst på träningen, men jag stör mig lite på att den nog är lite lång i ryggen för mig, för den petar upp som en puckel bakom min nacke liksom. Jag ska försöka vänja mig…

Klicka ”titta på youtube” så ser ni filmen bättre. Välj även i kugghjulet den högsta upplösningen vetja. 🙂

Söta föl och i valet och kvalet för tävling

Jag går rakt på sak vad gäller rubrikens andra del. Jag är i valet och kvalet om jag ska anmäla till tävling alls i år. Jag har tre helger i oktober som skulle kunna vara aktuella för mig och Grizzlan, sen är det paus fram till maj nästa år, vilket blir samma månad som Wilton ska vara förberedd och klar för treårstest. Ja nu går jag tiden i förväg absolut, men det är så jag ”förhandlar” med mig själv i vad jag ska göra i närtid. 😉 Då borde jag passa på nu? Jag vet inte om vi har gjort några jättekliv utvecklingsmässigt pga. vår långa konvalescens, men har jag och Fläcken en bra dag tror jag faktiskt vi åtminstone kan tangera våra pb´n tillsammans – och vi tävlar ju, återigen, bara mot oss själva. No harm done liksom, eller hur?

Senare idag ska jag iväg och träna ett pass för JH igen och jag längtar. Senast hade jag ett rus i flera dagar efteråt men vet att det hänger mycket på min dagsform i kroppen i vad jag lyckas/orkar/kan få till på ryggen. Jag har inte tänkt på det tidigare, men har läst om flera med reumatism som faktiskt tävlar i ”paraklass” i dressyr. Mätbara nivåer på sjukdomen och nivå på medicinering går inte att mätas till högre för min del, så om de ”kvalificerar” sig till paraklassificering, så borde jag göra det också? Kan dock väldigt lite om det hela, men det kanske skulle vara att ta reda på mer om, om det blir så jag fortsätter tävla mer i framtiden?

Nog om det. Nu vill jag visa ett par bilder på två Power-föl, bokstavligen. Båda är efter hingsten, Power och är båda ett par riktigt fina exemplar. Hoppas de fortsätter växa till sig och utvecklas på det här fina sättet. ♥

Veckan som kommer har planering som gör att jag kommer känna att jag lever… Jobb 100%, ensam med Arwin och hundarna större delen av veckan, filmning och fotografering på Bergsåkerstravet inför auktionen och två egna hästar att ta hand om. Heja mig!

Vem är den skyldige?

Tack för stjälpen…

Sociala och nyfikna hästar är ju trevligt, men ibland kan även det bli lite FÖR mycket… ”En gång mockade jag två gånger”, blev det för mig. Jag kan inte göra annat än skratta åt det nu såhär i efterhand, men just då när jag var aningens stressad kan det ha bubblat ut något mindre vackert ord ur mig. 😉 Alla hästarna är, som syns på bilden, helt utan skuld.

Kan ni gissa den skyldige?